Från att ha varit ett nischat och smalt ämne i vetenskapsmagasin till att bli ett ord som börjat omnämnas allt mer i kvällspressarna. Nanoteknologi har gått från ingenting till någonting på otroligt kort tid, trots att det existerat i snart 30 år. Frågan är – vad är egentligen nanoteknologi?
Koncepten och idéerna kring nanoteknik formades redan så tidigt som 1959 av vetenskapsmannen Richard Feynman. Han berättade om ett sätt att förflytta enstaka atomer för att bygga väldigt små instrument. För oss vanliga dödliga kan man översätta detta till förmågan att kontrollera materia på nanometer-skalan. Nano är nämligen ett mått, där ”nano” betyder en miljarddel. Det skulle emellertid dröja lång tid tills ordet nano kom upp på tal igen, och inte förrän på 80-talet så började ämnet omdebatteras hos forskare. Några år senare så publicerades den första boken inom ämnet, och sedan dess har utvecklingen gått allt mer framåt. Under senaste 10 åren har den ökat exceptionellt mycket, med teknik och användningsområden inom allt från smartphones till solpaneler eller rymdforskning.
Mot vad många tror så består inte nanoteknologi av att skapa minimala kopior av större saker eller verktyg, även fast sådana försök existerar. Nej, det absolut mest vanliga inom nanoteknologi är att skapa nya partiklar (nanopartiklar) som har speciella eller särskilda uppgifter. Till exempel kan det handla om hur de sprider inkommande ljus, absorberar röntgenstrålning, transporterar värme eller elektricitet m.m. Med andra ord relativt primitiva uppgifter, men samtidigt väldigt nödvändiga. Inom just elektroniska apparater, ledare, sensorer etc. så är nanoteknologin allra bäst lämpad. Men du hittar den även inom biomedicin, kemi och elektroteknik (telekom, elektronik, elkraft m.m.).
Nanoteknologi kan på många sätt ses som en av framtidens tekniker. Och för att kort sammanfatta vad det innebär så handlar det helt enkelt om förmågan att kontrollera materia på nanonivå. Det har funnits vissa kontroverser kring nanoteknik, och dess olika faror. Men innan vi går in på farorna är det värt att poängtera ut de viktiga fördelarna. Till exempel så kan nanotekniken nyttjas för att uppfinna helt nya material och instrument, som kan vara otroligt användbara inom medicin, datorer, strömförsörjning m.m. Samtidigt finns det också grupperingar som hävdar att nanoteknik är dåligt för människors hälsa samt för naturen.
Men för att lämna politik utanför diskussionen, och istället fokusera på nanotekniken. Hur stor är då egentligen en nanometer? En DNA-sträng är cirka 2 nanometer, eller nm, lång. En bakterie är ungefär 200 nm lång. Så med andra ord är det väldigt små mått man har att röra sig med, och det ger oss en chans att påverka livets allra minsta beståndsdelar. Om man skulle jämföra skillnaden mellan en nanometer och en meter, så skulle det vara samma storleksskillnad som en golfboll jämfört med jordklotet. Inte så pjåkigt va?
Summa summarum kan man säga att nanoteknologi sannerligen är framtidens teknik, och vi kommer nog få se allt mer av den. Inte bara inom forskning och avancerad medicin, utan också i nya produkter för hemmet. Oavsett vad så är det en sak som är säker – nanotekniken kommer att förändra mycket.